egentligen skulöle jag bara vilja krypa in under täcket och stanna där hela dagen.
men det är förstås en omöjlighet!
frukosten ska ätas och jag måste duscha och klä på mig, mata tasstass och gå till jobbet.
hela dagen kommer jag tillbringa där, sen hem och krypa ner i sängen hos en sovande älskling.
man börjar dagen ensam och slutar den ensam :(
ibland förstår jag inte riktigt varför vi gör så här mot oss själva. varför det är så viktigt att ha en titel och gå till ett ställe där man spenderar större delen av sin tid, och kanske inte ens är lycklig.
allt för att man ska kunna få lite pengar så man ska kunna ha råd att vara lycklig och försöka hinna ha tid att vara lycklig på... det känns lite motsägelsefullt.
Det är ett konstigt samhälle vi lever i... Slavar under oss själva...
ibland bara önskade jag att allt kunde vara annorlunda!
men ingenting är ju gratis... inte ens lycka!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar